top of page
torrfoder5.jpg
Råttor ska alltid ha tillgång till torrfoder, antingen i en skål eller utspritt i en låda med strö för att uppmuntra födosök. Jag rekommenderar det senare. Många färdiga foder för råttor innehåller tillsatser i form av socker eller färgämnen, och onödig utfyllnad som exempelvis alfalfapellets och annat som råttor ofta ratar eller inte har någon nytta av. Råttor mår även bäst av foder där inte alla bitar är likadana, då variation är viktigt för deras livskvalitet. Pelletsfoder är därför inte lämpligt som enda torrfoder, men kan fungera bra som del av ett annat foder.

Ett bra sätt att få ett näringsrikt torrfoder är att blanda sitt torrfoder själv. Då har man även möjligheten att anpassa sitt foder efter de råttor man har. Fördelarna med att blanda eget foder är många. Ett annat alternativ är att satsa på antingen ett färdigt foder från Rat Rations (de har de bästa färdiga fodren för råttor), eller någon utav deras sädbaser som man kan skräddarsy efter sina egna råttor.

OBS! För att försäkra sig om att råttorna får i sig alla vitaminer och mineraler de behöver, så är kosttillskott en god idé, särskilt om man ger råttorna hemmablandat foder som inte är berikat på samma sätt som många helfoder i pelletsform är. Läs mer om tillskott här.

1. Blanda eget
01.jpg

Ålder, kön och benägenhet att gå upp i vikt är sådant som spelar in då man lägger upp hur man ska blanda sitt foder. Växande råttor kan gott ha lite mer protein och kanske lite mer fröer i sitt torrfoder, medan vuxna råttor bör ha lite mindre protein och feta fröer för att inte bli överviktiga och få problem (fröer och nötter är dock jättenyttigt och bör aldrig uteslutas helt!). Äldre råttor (särskilt hanar då de är mer benägna att drabbas av njurproblem) bör få ett torrfoder med lägre fosforhalt än yngre råttor då det är snällare mot njurarna. Längre ner finns några exempel på säd med lite högre respektive lite lägre fosforhalt. Här har jag skrivit lite mer om fosfor och njurproblem. Jag har även sammanställt en liten "fusklapp" för hur man kan blanda torrfoder, och den hittar du här.

Precis som med människor så har vissa råttor lättare än andra att lägga på sig. Man bör då anpassa torrfodret efter den överviktiga råttan, inte efter de smalare flockkamraterna. De övriga råttorna kan istället få extra godbitar direkt från handen.

 

  • Minst 60% av torrfodret bör bestå av så oprocessad säd som möjligt. Exempel på säd att använda i torrfoderbasen är korn, hirs, sorghum/durra, majs och råris (dessa innehåller lite mindre fosfor), samt råg, vete, dinkel, kamutvete och havre (dessa innehåller lite mer fosfor). Bovete och quinoa är inte "äkta säd", men de har liknande egenskaper som säd och därför kan man även ha dessa i sin torrfoderbas. Får man tag i paddyris, det vill säga oskalat ris, är detta att föredra framför vanligt råris. Ett exempel på en bra torrfoderbas är några olika sorters säd (till exempel korn, råris/paddyris, majs, och hirs), samt en del bovete och quinoa. En vanlig myt i råttvärlden är att råttors torrfoder måste bestå av de fyra sädesslagen havre, vete, korn och råg. Detta stämmer inte och det kan istället vara bättre att basera sitt torrfoder på de lite mer njurvänliga sädesslagen. Annan felaktig information som sprids är att torkad majs är farligt för råttor. Detta rykte beror förmodligen på att felaktigt förvarad majs (och även annan säd samt till exempel jordnötter och mandel) lätt blir mögelangripen och möglet sin tur producerar ett cancerframkallande gift (aflatoxin). Köper man majs av god kvalitet (till exempel majs som säljs för mänsklig konsumtion) är detta ingen fara.

OBS! Många använder Axa grynblandning som bas i sitt torrfoder eftersom den innehåller havre, vete, korn och råg. Man bör dock vara medveten om att blandningen innehåller ungefär 50% råg, 20% havre, 15% vete, 10% korn och 5% vetekli, det vill säga en inte speciellt njurvänlig bas, så om man utgår från grynblandningen som torrfoderbas bör man komplettera den med annan säd. Jag skulle dock rekommendera att man satsar på något annat istället (gärna hel säd istället för gryn) och undviker grynblandningen.

  • Ca 15-20% av torrfodret bör bestå av processad säd som råttorna har lättare att tillgodogöra sig näringen i än oprocessad säd. Det är även bra för att sänka fosforhalten i fodret. Exempel på processad säd är puffar, fullkornspasta, flingor och gryn (osockrade). Om man har en råtta i flocken som har lätt för att lägga på sig, så kan man dra ner på den processade säden och istället byta ut den mot mer oprocessad säd. Precis som basen så bör denna del bestå av flera olika sädesslag. Enbart puffat ris eller enbart pasta är alltså inte optimalt.
     

  • 10-15% bör vara frön samt torkade grönsaker och örter. Exempel på frön att tillsätta är hampafrön, pumpakärnor, sesamfrön och solrosfrön (vissa råttor är dock känsliga mot solrosfrön och kan få hudproblem av dem, så det är något man får hålla ett öga på). Torkade grönsaker kan vara till exempel torkad morot, palsternacka, paprika, purjolök, broccoli eller rödbeta. Torkad morot finns ofta på djuraffärer, men vill man ha andra grönsaker i sitt torrfoder kan man behöva torka själv (exempelvis i ugnen). Örter finns också ofta på djuraffärer. Exempel på örter att tillsätta är maskros, nässla, klöver, persilja och kamomill. Torkad vitlök är även nyttigt och kan tillsättas i torrfodret.
     

  • Ungefär 10% av torrfodret bör vara någon form av proteinkälla. Detta kan vara rostade sojabönor/sojaflingor (obs! Sojabönor får inte ges råa!), hundtorrfoder, torkade mjölmaskar, torkade insekter och torkade fiskar/räkor/liknande. Vissa väljer att utesluta proteinkällorna i torrfodret och ger istället detta i färskfodret.


Om man vill kan man även tillsätta en liten del godsaker i form av exempelvis nötter och torkade frukter och bär. Vill man hellre ge detta direkt från handen går det självklart bra. Några grovhackade paranötter i torrfodret är jättebra för att råttorna ska få i sig det selen de behöver.

Om man helst använder sig utav foder från RatRations, så följer här lite rekommendationer på vad man kan satsa på. Utöver dessa färdiga blandningar så kan man gärna blanda i lite extra torkade örter för extra berikning och variation.

Nytt! Nu finns det även så kallade Isa-mixar på Rat Rations. Isa-mixar är Rat Rations eget foder blandat med Harrisons Banana Brunch, barley rings (kornringar) och fröblandning. Nu kan man alltså köpa allt färdigblandat istället för att blanda själv hemma.

  • Harrisons Banana Brunch är egentligen ett kaninfoder som fungerar utmärkt som del av en bas i ett torrfoder för råttor. Det är vanligt främst i England att man blandar lika delar Harrisons Banana Brunch med någon av RatRations färdiga foder för råttor, och sen tillsätter barley rings (läs mer nedan) och fröer, En bra blandning är 45% Harrisons Banana Brunch, 45% RatRations torrfoder, 5% barley rings och 5% blandade fröer. Utöver detta kan man med fördel blanda i lite torkade örter i fodret. Anledningen till att man ofta blandar är för att Harrisons Banana Brunch är berikat med vitaminer och mineraler, och detta gör att kosttillskott inte behöver ges lika ofta. Har man vuxna hanar kan det vara en bra idé att plocka bort en del av de torkade bananerna ur fodret då dessa innehåller mycket fosfor. Självklart kan man utesluta Harrisons Banana Brunch helt och hållet, och bara satsa på någon av Rat Rations färdiga blandningar (se nedan).
     

  • No8 - Elderly Kidney Friendly är ett komplett torrfoder som lämpar sig särskilt för vuxna och äldre råttor (främst hanar) som behöver lite mindre fosfor i sitt foder för sina njurars skull. 
     

  • No11A - For Adult Rats & No11B - For Adult Rats är kompletta torrfoder som lämpar sig för vuxna och äldre råttor. Även dessa innehåller mindre fosfor och är snälla mot njurarna. A och B är i grunden likadana, och skillnaden ligger bara i vilka örter och frukter de innehåller.
     

  • Barley rings är ringar av korn som berikats med vitaminer och mineraler. Dessa kan med fördel blandas i torrfodret (läs mer under Harrisons Banana Brunch). Eftersom de är berikade minskar de behovet av kosttillskott så de kan ges mer sällan.
     

  • Seed mixture är en bra fröblandning om man inte vill blanda fröer själv.

Complete wet meals säljs även på RatRations, och dessa kan vara bra att ha hemma om man har sjuka eller gamla råttor som kan behöva en extra boost eller har svårt att äta. Dessa tillagas som couscous, det vill säga att man häller hett vatten över den torra blandningen och väntar tills den blir mjuk. Dessa är även bra till ungar eller digivande honor.

2. Ratrations
18175419_10155077839651832_271411665_o.p

Många foder på marknaden har någon form av svaghet som gör att det kanske inte är lämpligt att ge som enda foder, eller så är det i pelletsform och bidrar inte med speciellt mycket i form av berikning för råttorna. Ett sätt att komma runt problemen med färdiga foder är att leta reda på några olika (2-3 eller ännu fler om man vill det) komplettfoder och blanda ihop dem med varandra. På så sätt kan man kompensera för svagheterna i de olika fodren och resultatet blir ett foder som är både bättre för råttorna rent näringsmässigt, och bättre ut berikningssynpunkt. Vad ska man då tänka på när man väljer vilka foder man blandar ihop?

Till att börja med vill jag nämna att man inte enbart behöver satsa på foder som är designade specifikt för råttor. Även foder som egentligen marknadsförs åt andra arter kan passa i en mix för råttor. Vissa kaninblandningar (ej pellets) kan till exempel ha bra värden för att passa i en råttmix, men även foder för till exempel möss och andra djur kan fungera. Läs ingredienslistorna och kolla näringsinnehållet innan du bestämmer dig.

I rutorna nedan finns lite kortfattad information, och scrollar du ner lite hittar du förtydliganden.

3. Mix av färdiga foder

Håll koll på...​

  • Fosforrika sädesslag så som havre och vete högt upp i ingredienslistan.

  • Onödiga ingredienser så som alfalfa, gräs och hö.

  • Otydliga ingredienslistor och ingredienser av låg kvalitet

Näringsvärden...

Detta är ungefärliga siffror att sikta på när du blandar. Ett foder med till exempel lite högre fetthalt kan också användas om det ​blandas med ett foder med lägre fetthalt.
 

  • Fetthalten bör ligga kring 4-5%.

  • Proteinhalten bör ligga kring 10-14%.

  • Fodret får gärna ha tillsatser av D-vitamin, koppar och kalcium.

Exempel på foder att blanda ihop...

  • JR Farm Rått-kalas
  • Selective Rat

  • JR Farm Mus-kalas

  • JR Farm Gerbil-kalas

  • Harrisons Banana Brunch (extra låg fetthalt, så kan blandas även med foder med lite högre fetthalt)

Fosfor

Många färdiga råttfoder innehåller en hel del havre och vete högt upp i ingredienslistan (högre upp betyder större mängd). Dessa innehåller mycket fosfor, vilket inte är bra för njurarna hos äldre råttor. Mer information om fosfor och njurproblem hittar du här. Råg, vete, dinkel, kamutvete och havre är exempel på sädessorter som innehåller mycket fosfor. Korn, hirs, sorghum/durra, majs och råris innehåller mindre fosfor och är bättre för råttor. Välj alltså inte flera foder som har fosforrika sädesslag högt upp i ingredienslistan. Välj antingen enbart foder med fosforsnåla sädesslag, eller blanda ett foder med låg fosforhalt med ett som har lite högre. Sträva efter så låg fosforhalt du kan hitta. Det är sällan som färdiga foder har för låg fosforhalt.

Onödiga ingredienser

Håll utkik efter ingredienser som råttor inte har någon nytta  av eller inte kan få någon näring ur. Exempel är alfalfa (vanligt i pellets), gräs och hö. Dessa finns ofta i foder för gräsätare, till exempel kaniner. De är inte farliga för råttor, men de saknar syfte och om du väljer ett foder som innehåller dessa, bör du satsa på ett där de står långt ner på ingredienslistan.

Ingredienser av låg kvalitet

Undvik gärna foder med luddiga och otydliga ingredienslistor, då detta ofta innebär att ingredienserna är av sämre kvalitet. Välj hellre foder med ordentligt namngivna ingredienser, till exempel "nötkött" istället för "kött" eller"kött och animaliska biprodukter".

Källor/läs vidare
  • Campbell, Alison M. 2010. The Scuttling Gourmet - A Guide to Wholesome Nutrition for Rats. 3. uppl. Penrith: Shunamite Publishing.

  • National Research Council (U.S.). 1995. Nutrient requirements of laboratory animals. 4. uppl. Washington, D.C.: National Academy of Sciences. (elektronisk resurs: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK231925/)

  • http://shunamiterats.co.uk/

bottom of page